måndag 25 oktober 2010

Busringning

Åter på kontoret efter två veckors mammaledighet. Lyssnade av min telefonsvarare när jag kom hit och hittade ett meddelande som gav mig en bra start på dagen. Först var det tyst, sedan hördes en malande röst i bakgrunden som jag efter en stund identifierade som mig själv (!) och efter ytterligare en stund började Vanna babbla i luren. Jag drog mig då till minnes att jag lät henne leka med vår trådlösa hemtelefon häromstistens medan jag själv satt och pratade med vårdcentralen på min mobil. Inte illa av Vanna att få bort knapplåset och lyckas ringa mammas kontor och lämna ett viktigt meddelande.

4 kommentarer:

BjörnMaka sa...

dom kan så mycket dom små liven =) minns när Meja ringde, helt på måfå, till en äldre dam, som blev överlycklig över deras lilla telefonstund!!

storasyster sa...

Min systerdotter lyckades pricka in 112... syrran blev lite skärrad när hon upptäckte vem som var i luren...

Annica sa...

Haha, vilka roliga busringningar!

Marie sa...

Ha ha! Vilka roliga historier! =)