Perspektiv

Jag antar att det är på grund av min trötthet som jag just nu tycker att det mesta känns en smula tungt. Men när jag läser den här bloggen stannar nästan hjärtat. Ingen ska behöva lämna sitt barn. Vilken fruktansvärd och så oändligt sorglig situation. Det kan hända även mig. Sömnlösa nätter och trotsiga dagar en tid av ens liv är en välsignelse. Att få vara med sina barn och finnas där för dem när de växer upp är ingen självklarhet.