Eländes elände

Senaste tiden har det varit jag som nattar Vanna medan Mattias tar hand om Jill på kvällen och natten. Eftersom jag fortfarande är trött och hängig och har ganska ont i magen är det bra med mycket sömn just nu. I vanliga fall brukar vi turas om, dels för att dela på den tyngre biten (Jill vaknar varje natt) men också för att nattning och att finnas till hands på natten har visat sig vara ett bra sätt för barnen att tanka trygghet och känna närhet till oss båda. Med nuvarande upplägg blir resultatet att Jill är väldigt pappig och Vanna väldigt mammig. Men sistnämnda unge saknar sin pappa kan man lugnt konstatera. Igår kväll när Vanna  skulle gå och lägga sig sa hon plötsligt: "Jag vill att pappa ska natta mig alla kvällar så att jag slipper det här eländet". Jaha där fick jag så jag teg.